Det är lätt att få känslan av att en vindkraftspark i Bollebygd vore av avgörande betydelse för vårt land och överlevnad, varför skulle man annars välja att peka ut en så fullständigt olämplig plats som denna?

Området som planeras bli vindkraftspark är ett våtmarksområde, ett våtmarksområde som via Nolån  förser i första hand hela orten Bollebygd med sitt erkänt fina vatten. Det är inte en slump att Bollebygd har två stora vattenfabrikanter, Stenkulla Brunn och Nya Edins vatten. Det är inte heller en slump att Stenkulla Brunn fått utmärkelsen -  "Superior taste award".

Efter att vattnet i Nolån passerat Bollebygd går det vidare till Lygnern, som i sin tur ger bl.a. Kungsbacka sitt dricksvatten.

Klipp från

Stenkulla.com 

Både Nolån och Nordån flyter genom berört område!

Enligt Gamesas MKB kommer följande ske vid etableringsfasen och mängden grus/krossmaterial som kommer att användas till detta.

Byggande av nya vägar 2647 meter                                              18.900 ton

Förstärkning av befintliga vägar 1296 meter                                                            7.381 ton

Grävning av kabeldiken 2532 meter                                                  684 ton

8 st montageplatser                                                                            21.760 ton

1 uppställningsyta                                                                                  5.100 ton

8 st betongfundament                                                                        4.800 m3

1.       Hur kan man tillföra 53.825 ton grus/krossmaterial i ett våtmarksområde utan att ändra vattenflöden och förstöra vattnet?

2.  Hur kan man gjuta 8x600 m3 betong i ett våtmarksområde utan att ändra vattenflöden och förstöra vattnet?

3.  Hur kan man utföra mängder med sprängningar i ett våtmarksområde utan att ändra vattenflöden och förstöra vattnet?  

Detta vatten utgör grunden för Bollebygds färskvatten och även reservvatten!

Bollebygds kommun förstår uppenbart inte vattnets värde eller sin roll som tillsynsmyndighet för detta. Detta märktes också då man gav tillstånd till ett ioförsig betydligt mindre projekt i området Bergadalen, där man byggde en vattenspegel.  Silt (finkornigt material) läckte ut i en bäck som leder till Nolån, detta resulterade i att vattnet blev grumlat.

För transporten av ovan nämnda material, kommer man enligt MKB'n att behöva 1.686 tunga transporter för grustransport, 640 tunga transporter för betongtransport, 1240 specialtransporter till vindkraftverk, summa 3566 tunga transporter.

Man har länge undrat över varför fisk, musslor och andra arter i sjöar och vattendrag har dött. Nu vet man att tunga transporter i våtmarker pressar ut både totalkvicksilver och metylkvicksilver som snabbt sprids i vattnet.

Såhär står det på naturvardsverket.se

·         Kvicksilver (kemisk beteckning Hg) och de flesta föreningar där kvicksilver ingår är giftiga för djur och miljö. En del kvicksilver omvandlas i naturen till den extremt giftiga föreningen metylkvicksilver som kan tas upp av levande organismer. Eftersom metylkvicksilver bryts ned och utsöndras långsamt ansamlas det i vävnaden hos djur.

·         De högsta halterna finner man hos djur högt upp i näringskedjan, till exempel hos fisk, rovfåglar och rovdjur.

Metylkvicksilver i dricksvattnet?

Metylkvicksilver och Flodpärlmusslan?

Metylkvicksilver Lax och Öring?  

Nej, utvalt område är inte lämpligt för vindkraftsetablering.

Varje vindkraftverk innehåller enligt Gamesas MKB ca 7000 liter olika oljor, vad händer med vårt vatten vid ett haveri?

Omkullvälta vindkraftverk, avbrutna vindkraftverk eller bara läckande vindkraftverk är inte helt ovanligt. Här skulle detta vara en katastrof av sällan skådat slag.

En brand såsom den som nyligen skedde vid Gotland ring på Gotland, skulle här inte förstöra någon motorbana, men väl vattnet för åtskilliga tusen människor.

Precis som på Gotland, där verket ändå bara var 70 meter högt, skulle räddningstjänsten bara kunna titta på samt spärra av området. Det finns ingen utrustning i Sverige att släcka en brand i ett nästan 200 meter högt vindkraftverk. Dessutom gör risken med högspänning i verken, samt risken med nedfallande brinnande delar, att inte ens räddningstjänsten får gå i närheten innan det brunnit ut.

7000 liter olja samt brända bisfenol A vingar i ett våtmarksområde, är inget att rekommendera.

Hur mycket av skogen som skulle följa med i lågorna och vad detta skulle innebära för vattnet, kan man bara spekulera om.

Vem skulle stå för de enoma kostnader detta skulle innebära, i Gotlandsfallet står försäkringsbolaget enbart för de skador som uppstått på vindkraftverket. Gamesa har i sin MKB avsagt sig ansvar för alla evetuella skador som kan uppstå vid etableringen av parken.

På  vattenmyndigheterna.se skriver man bl.a.

·         Vattenuttag och skydd av dricksvatten

I Rolfsåns åtgärdsområde finns i anknytning till vattenförekomsterna ett antal vattentäkter och tre av dessa saknar erforderligt skydd.

·         Betydande påverkan

 Dricksvatten kan bli förorenat av näringsämnen, miljögifter eller annat som kan göra att dricksvattnet inte klarar livsmedelsverkets krav från omgivande verksamheter inom åtgärdsområdet.

·         Förbättringsbehov

Förbättringsbehovet är att alla utpekade vattentäkter som inte har tillräckligt skydd idag ska åtgärdas.

I Rolfsån är det tre vattenförekomster som inte har tillräckligt skydd och där skyddet behöver förbättras.

·          Åtgärder

 I Rolfsåns åtgärdsområde behöver det upprättas eller förstärkas vattenskyddsområden vid tre vattenförekomster. Alla tre berör Bollebygd kommun och en berör även Härryda kommun.

Jag har svårt att tänka mig att en etablering utav en vindkraftspark mitt i detta viktiga våtmarksområde är en av åtgärderna som menas.

På vattenmyndighetern.se skriver man också

Åtgärder

·         Ett av de huvudsakliga syftena med kalkningarna är att bevara åns genuina biologi med bland annat lax, mört, öring, ål, havsnejonöga, flodpärlmussla och artrika bottenfauna. Följden av att det dröjde med den storskaliga kalkningen blev att många sjöar och vattendrags bestånd av havsöring och flodpärlmussla, mört, abborre och gädda slogs ut. Numera bedrivs en omfattande kalkning inom åtgärdsområdet och över 1500 kalkningar med flyg och båt har genomförts inom kalkningsprogram. Kalkningsplanerna ses över regelbundet för att undvika att kalka för mycket och för att optimera kalkningarna. Sjöar och vattendrag behöver fortsätta att kalkas regelbundet. Om kalkningen upphör så återförsuras vattnet snabbt. Därför behövs mer bestående åtgärder.

Nolån är ju en av de åar som fortfarande har den rödlistade Flodpärlmusslan, lax, öring m.fl.

Det planerade vindbruksområdet är som sagt ett våtmarksområde, ett område som innehåller sjöar, myrar, kärr och åar m.m. Detta område brukar p.g.a. den svåra försurningen som råder här, kalkas med hjälp av helikopter.

Vindkraftverk omgärdas av omfattande flygsäkerhetsavstånd, på 300 meter om de står stilla och minst 1000 meter om de är i drift. Den planerade vindkraftsparken försvårar eller omöjliggör därmed våtmarkskalkning i detta mycket viktiga/känsliga område.

Vi hoppas nu på er hjälp att stoppa detta vansinniga projekt.

MVH Kjell Mårtensson Westgota fjällar.